nathaliesochleosmamma

Nu ligger lilltösen och sover, så jag kan väl lika gärna skriva förlossningsberättelsen då :-)
Igår (15/5) skulle jag in till förlossningen för att se vad som hänt med tappen, om den blivit mogen nog för en ballong. Kvällen innan hade jag massa ilningar nedåt som gjorde svin ont och dessa hade tydligen gjort nytta för när jag kom in var 50% av tappen utplånad och den var väldigt framåtlutad, var öppen som tidigare ca 2 cm. Så de satte en ballong på mig kl 12, denna ballong skulle ramla ur när jag var öppen ca 3 cm och då skulle de ta hål på mina hinnor.
Ballongen åkte ur exakt 1 timme senare. När de tog hål på hinnorna så forsade det ut vatten varje gång jag rörde mig vilken var lite obehagligt men vad kan man göra liksom ;) vattnet var lite gult så lillskruttan hade alltså bajsat i magen men hon mådde bra så då var det ingen fara. Barnmorskan sa att hon skulle känna hur öppen jag var 2 timmar senare och kolla om jag behövde dropp då, men när hon undersökte (15.20) var jag öppen 5 cm så hon tyckte att vi kunde vänta med droppet och frågade istället om jag ville ha smärtlindring, jag ville duscha så dit gick jag! Där satt jag och försökte dränka smärtan för jävlar vad ont det gjorde när jag kom in i duschen, men jag vågade inte röra mig heller så jag blev kvar där.. Tillslut kände jag känslan som man får på slutet, känslan av att man ska göra nr 2 och jag kunde inte låta bli att krysta, jag drog i snöret för att personalen skulle komma och det gick fort ;) när de kom och jag satt och krystade för fullt så slängde barnmorskan på mig en handduk så vi snabbt kunde gå tillbaka till mitt rum, men mina kläder låg ju på toagolvet och jag tyckte så synd om personalen som bara skulle ta rätt efter mig så jag erbjöd mig att städa upp först, barnmorskan nästan slet i mig då och sa att det där ska jag inte bry mig om ett dugg!
När vi kom in på mitt rum så hann jag inte ens till sängen innan nästa krystvärk kom och nu började jag få panik, jag ville upp i sängen men tog mig ingenstans alls, kunde bara stå och pressa på. Men sen kom jag upp i sängen och frågade efter min lustgas som jag sett fram emot att få använda (lite sent kanske ;)) men jag fick den iaf. Sen fortsatte jag att pressa på som fan och jag måste säga att denna förlossning var helt annorlunda mot de andra två, när krystvärkarna kommit med de andra så har det varit skönt att få jobba med kroppen men denna gång var det bara en sådan extrem smärta!!! Det kändes som öppningsvärkar och krystvärkar som satt ihop på något sätt så när jag kände att huvudet var på väg så fortsatte jag trycka så mkt jag bara kunde även om jag inte hade en värk, jag ville bara ha ut ungen! Barnmorskan sa några gånger att jag inte skulle trycka när värken var borta men nästa värk så gjorde jag lika iaf.. Tillslut kom vår prinsessa iaf, 51 cm lång och vägde 3890 g och helt perfekt såklart! Jag som aldrig spruckit förut fick sy en massa stygn denna gång, på både in och utsida antagligen för jag pressade när jag inte borde.. Men men nu är det ju klart och det är skönt!
Men när hon kom ut så var det ingen Inez, ingen stella heller.. Herman sa då att hon var lik hans mormor och hon hette Nellie så det är vad vår sockertopp kommer heta nu :)